Höstfestival i Girona

Temporada Alta. Tänk att en liten stad, fantastisk vacker liten stad, inte större än Uppsala och med ett i svenska mått mätt stendött teaterliv, kan ha en festival som denna. Tydligt är att man använder den stora höstfestivalen i Paris som mall. Man lånar alla tänkbara scener i Girona och Salt och visar stora, galet stora namn i flera månader på hösten, precis som i Paris fast mindre. Och konstigare med tanke på stadens storlek. Nu ligger Barcelona bara en och en halv timme härifrån. Det kan motivera storleken.
Kolla på länken till programmet:
Cheek by Jowl
William Kentridge
Peter Brook
Christoph Marthaler
Ute Lemper
Blandat med en massa spanska namn.
Dyrt, dyrt, dyrt men föga spjutspets.
Jag kom hit dels för att slappa efter det galna festivalarbetet. Men också för att inleda arbetet med Perfect Performance nästa stora satsning på "Publiken" vi hade det som tema på festivalen och har tänkt göra ett plattformsprojekt där vi engagerar så många som möjligt i en bred diskussion om vad publik är. Vi börjar med sista numret av Visslingar & Rop där ämnet behandlas och vill få ihop så många samarbeten som möjligt till 2011.

Jag åkte till Girona för att se och träffa Roger Bernat. Han är en ung katalansk regissör som jobbar väldigt inriktat mot just publiken. Jag upplevde hans Domini Publico i våras på Kunstenfestivaldesarts i Bryssel

och kom hit för att se hans tolkning på Peter Handkes Publikförolämpning kallad Ratera däremellan har han givit ut en bok, en antologi kallad: Querido Público

Som ni förstår ville jag återknyta med Bernat för mina projekt. Ratera visade sig vara en slags övervaknings föreställning. Handkes text projicerades på en skärm framför publiken, och det blir tydligt att den inte behöver skådespelare, blir faktiskt mer provocerande som ren text. Blandat med texten vävs övervakningsbilder från teatern in. Vi i publiken är alla med, vi filmas, avlyssnas och, ja förolämpas, genom att vi är omedvetna om handlingen. Det är allt. Ingen pjäs, inga skådespelare, bara filmkameror, text och … vi.

http://www.rogerbernat.org/