03 december, 2009

Impulse Theater festival



Impulse Theater festival är egentigen en liten Theatertreffen. Till Theatertreffen (som blivit lite av en svensk koloni) bjuds ”de bästa” av Tysklands institutionsteateruppsättningar. En jury väljer ut och en hel del priser haglar. En slags tysk teaterbiennal för de som vill ha pejl på dyr tyskspråkig teater (Österrike, Schweiz ingår). Impulse frestivalen i Köln, Düsseldorf, Bochum och Mülheim har samma upplägg med en jury, och olika priser, men här är det den tyska frigruppsteatern som hyllas. Juryn skryter med att de valt ut bidragen ur 400 uppsättningar och därmed garanterar att ”This is the shit”. Jag är av erfarenhet tveksam till Juryfestivaler, istället för ”det bästa” får man se jurykompromisser. Jag åker helst till festivaler med en tydlig profil och agenda som man som publik kan förhålla sig till. Detta blir mer en showcase och en säljmarknad. Jag är där tillsammans med min kollega Tove Dahlblom och Linda Zachrison på co/ Stockholms stadsteater och en drös internationella kollegor som fått inbjudan av Götheinstitutet. Men de stora är inte här eftersom de flesta av de intressanta uppsättningarna redan visats på Hau i Berlin eller på Brut i Wien. (Och en massa andra ställen) Jag är dock tacksam över att Boris Nikitin och Gob Squad (som var med på Giessen Syndromet) fanns med på programmet eftersom jag inte sett deras senaste och det skulle bli trevligt att träffa dem igen.) Naturligtvis hoppades jag att något annat skulle vara kul att få syn på. Många namn var helt nya för mig.

Jag var där på ett upplägg som de kallar för Marathon. Namnet indikerar att det skall bli mycket och visst. 8 föreställningar på tre dagar med möten och snabbmat mellan blev en klassisk överdos. Inte rättvist mot konsten eller de som löper mellan uppsättningarna. Det blev inte bättre av att föreställningarna var spridda över tre städer vilket innebar att vi satt i bussar nästan mer än i salonger.




På programmet stod:


Boris Nikitin - WOYZECK

andcompany&Co - MAUSOLEUM BUFFO

Schauplatz International - M*A*S*C*O*T*S*

Gintersdorfer/Klaßen - OTHELLO C´EST QUI

Doris Uhlich – SPITZE

Gob Squad - SAVING THE WORLD

Boris Nikitin - F WIE FÄLSCHUNG (nach Orson Welles)



och franske:


Philippe Quesne - LA MÉLANCOLIE DES DRAGONS





Och det är verkligen uppseendeväckande att allt med Giessenbakgrund – alltså utan traditionell skolning – sticker ut som det intressantaste. (Förutom festivalhitten och specialinbjudne Philippe Quesne) andcompany avslutar sin hyllade trilogi om rysslandnostalgi. Boris Nikitin har 2009 gjort sitt stora internationella genombortt och F - for fake är ännu starkare än Woyzeck! Gob Squad når inte Kitchen höjder men är sagolika – (den kommer till Sverige nästa år!)


Men behållningen över allt annat:

Malte Scholz (i båda Nikitin)

Vilken performer!





http://www.festivalimpulse.de/programm.html





02 december, 2009

Teaterpublik

Imorgon ska jag vara publik på Publiken, men först ska jag prata om publiken på ett seminarium om publiken.



Benjamin om Publiken

Jobbar med research till Publiken numret av Visslingar & Rop. Jag blev glad när jag hittade detta:

"In the appreciation of a work of art or any art form, consideration of the receiver never proves fruitful. Not only is any reference to a certain public or its representatives misleading, but even the concept of an "ideal" receiver is detrimental in the theoretical consideration of art, since all it posits is the existence and nature of man as such. Art, in the same way, posits man's physical and spiritual existence, but in none of its works is it concerned with his response. No poem is intended for the reader, no picture for the beholder, no symphony for the listener."
Walter Benjamin

15 november, 2009

Höstfestival i Girona

Temporada Alta. Tänk att en liten stad, fantastisk vacker liten stad, inte större än Uppsala och med ett i svenska mått mätt stendött teaterliv, kan ha en festival som denna. Tydligt är att man använder den stora höstfestivalen i Paris som mall. Man lånar alla tänkbara scener i Girona och Salt och visar stora, galet stora namn i flera månader på hösten, precis som i Paris fast mindre. Och konstigare med tanke på stadens storlek. Nu ligger Barcelona bara en och en halv timme härifrån. Det kan motivera storleken.
Kolla på länken till programmet:
Cheek by Jowl
William Kentridge
Peter Brook
Christoph Marthaler
Ute Lemper
Blandat med en massa spanska namn.
Dyrt, dyrt, dyrt men föga spjutspets.
Jag kom hit dels för att slappa efter det galna festivalarbetet. Men också för att inleda arbetet med Perfect Performance nästa stora satsning på "Publiken" vi hade det som tema på festivalen och har tänkt göra ett plattformsprojekt där vi engagerar så många som möjligt i en bred diskussion om vad publik är. Vi börjar med sista numret av Visslingar & Rop där ämnet behandlas och vill få ihop så många samarbeten som möjligt till 2011.

Jag åkte till Girona för att se och träffa Roger Bernat. Han är en ung katalansk regissör som jobbar väldigt inriktat mot just publiken. Jag upplevde hans Domini Publico i våras på Kunstenfestivaldesarts i Bryssel

och kom hit för att se hans tolkning på Peter Handkes Publikförolämpning kallad Ratera däremellan har han givit ut en bok, en antologi kallad: Querido Público

Som ni förstår ville jag återknyta med Bernat för mina projekt. Ratera visade sig vara en slags övervaknings föreställning. Handkes text projicerades på en skärm framför publiken, och det blir tydligt att den inte behöver skådespelare, blir faktiskt mer provocerande som ren text. Blandat med texten vävs övervakningsbilder från teatern in. Vi i publiken är alla med, vi filmas, avlyssnas och, ja förolämpas, genom att vi är omedvetna om handlingen. Det är allt. Ingen pjäs, inga skådespelare, bara filmkameror, text och … vi.


http://www.rogerbernat.org/

22 oktober, 2009

Invigningskväll!

Perfect Performance – Stockholms internationella teaterfestival. 23-31 oktober fylls Stockholms scener med tolv internationella gästspel, några av de mest omtalade uppsättningarna i Europa.
Fredag 23 oktober öppnar vi festivalen med dunder, brak, performance, videoinstallation, stjärnglans och party!

INVIGNINGSKVÄLL PÅ DANSENS HUS:

18.00- ca 20.30
Drop-in-mingel med tysk/brittiska Gob Squad som bjuder på glammiga foajéperformancen; ”Who Are You Wearing?” Videoinstallation av Eva Meyer-Keller, performance av Katarina Nitsch, leken ”Jägare” av Alexis Holmqvist och trumpetaren Jonas Lindeborg framför kl. 20.00 en svit av Purcell för piccolatrumpet.

18.00-ca 20.00 Lilla scen
EVA MEYER-KELLER “SHATTENSPIELE”
Meyer-Keller från tyskland gör performance, organiserar festivaler, utvecklar projekt och gör videokonst. ”Schattenspiele” är en lek, ett spel där publiken deltar. Och brilliant teater.

20.30-21.30 Stora scen
RODRIGO GARCÍA “APROXIMACIÓN A LA IDEA DE DESCONFIANZA”
García är spansk dramatiker och regissör som gör något av det spetsigaste, farligaste, mest provokativa och vackraste man kan se just nu.
I “Aproximación a la idea de desconfianza” ingår bland annat pas de deux med hönor, kroppar insmorda med honung och en hel skock blodiga människor i en hög på scenen.

21.30-01.00
Fest med barhäng, dansgolv, Carl Olof Berg i DJ-båset, danceoke med ÖFA, och Germanie & Polly -kvinnorna bakom Montys Loco och Tantkillen överraskar sig själva.

Kom och fira med bubbel och performance.
All night long!
/The Perfect Crew

Biljetter:
Med festivalpass får du kraftiga rabatter till festivalens samtliga gästspel. Passet kostar 150kr och köps via www.perfectperformance.se eller i Dansens Hus och Kulturhusets biljettkassor.

Foajéperformancerna ingår i biljettpriset till:
“Schattenspiele” - 100kr m festivalpass, 230kr utan pass.
Bokas via www.dansenshus.se

“Aproximación a la idea de desconfianza” - 150kr m festivalpass, 270kr utan pass.
Bokas via www.dansenshus.se

Festen – fri entré m festivalpass, 60kr utan pass. Biljett köps i Dansens Hus biljettkassa eller direkt i dörren under kvällen.

*Goethe Institutet bjuder invigningspubliken på ett glas bubbel*

Repbilder från Dansens Hus






Missa inte!




Missa inte imorgon!

Rodrigo Garcìa

Dansens Hus

20.30!



21 oktober, 2009

PME-ART



Kanadensiska kollektivet PME-ART (med Jacob Wren och Sylvie Lachance i spetsen) har tidigare spelats i Sverige, senast var Jacob Wren här i samtalsserien Varför i helvete är vi så jävla fega här för? Wrens idéer om teater går hand i hand med institutionskritik och samhällskritik. Wren är en pessimistisk typ som trots sitt tvivel ständigt återkommer till teatern. Det tackar vi honom för.



HOSPITALITY 3
INDIVIDUALISM WAS A MISTAKE
Detta är PME-ARTs nya stycke som bjuder in publiken att delta. Ämnet är till ytan gästvänlighet, och på djupet en kritik av vårt individvurmande samhälle. Tre mycket egenartade konstnärer (Caroline Dubois, Claudia Fancello och Jacob Wren), gör ett försök till kommunikation, interaktion eller ska vi kalla det samhällsbygge?



"Part dance, part social critique, part heady fucking around… God Bless Canada." the village voice

medskapare/medverkande: Caroline Dubois, Claudia Fancello, Jacob Wren

TEATERHÖGSKOLAN 29 –30/10 18.00, 31/10 17.00

20 oktober, 2009

Superamas




Gruppen Superamas från Österrike och Frankrike gör smarta, snygga och samhällskritiska popkulturella föreställningar, filmer och installationer. Trots ytligheten är deras konst djupt provocerande. Man kan säga att deras verktyg är glättighet. Snyggare än så här blir det inte.




BIG, 3RD EPISODE (HAPPY/END)
Tredje delen i den hyllade trilogin BIG om kapitalism, show-biz och den socialt accepterade bilden av lycka. Med omtagningar, platt dialog mellan cyniska män och vackra kvinnor provocerar de fram en bild av att slutet redan är här. Värre än så här blir det inte.


C/O STOCKHOLMS STADSTEATER 25–26/10 18.00

19 oktober, 2009

Eva Meyer-Keller



Eva Meyer-Keller gör performance, organiserar festivaler, utvecklar projekt med andra och
gör videokonst. Hon har bland annat jobbat med Baktruppen, Jérôme Bel och Christine De Smedt (les Ballets C de la B). Meyer- Keller är utbildad i dans på New Dance Development (SNDO) i Amsterdam och i bild och konst i Berlin och London.



SCHATTENSPIELE
Skuggspel är en lek, ett spel där publiken deltar. Och brilliant teater. Reglerna är enkla: i detta spel har deltagarna tre funktioner. Spelande, utvärderande och observerande. Varje
spel tar sju minuter. Fyra spel spelas av åtta deltagare (två per spel). Under skuggspelet bör man inte prata.

av: Eva Meyer-Keller; med: Eva Meyer-Keller, Kay Grothusen, Rico Repotente; med stöd av: Irina Müller and Tilo Schierz-Crusius; Framförd första gången vid Tanzquartier i Wien som en del av en serie spel under det Europeiska Mästerskapet; tack till: Kate McIntosh, Oliver Schneider, Sharon Smith; gästspelet produceras av: Dansens Hus.
DANSENS HUS 23/10 18.00–20.00 (DROP-IN)

GOOD HANDS
I Good Hands redovisas en rad fantastiska konster. Varför är det så roligt med bus? Vad är det som gör att generation efter generation hittar på samma trick. Vad gör att vi fascineras av
partytrick?

av: Eva Meyer-Keller; med: Rico Repotente, Sean Reynard; konstnärliga samarbeten: Alice Chauchat, Martin Nachbar, Skadi Schulz, Goor Zankl, n.n.; produktion: Festival a/d Werf (Utrecht), KunstenFESTIVALdesArts; tack till: Stuk (Leuven), Juan Dominguez, Irina Müller, Daniel Belasco Rogers, Litò Walkey, thanks to all those who gave feedback; med stöd av: Goethe-Institut, Presentation Beursschouwburg, KunstenFESTIVALdesArts; gästspelet prod. av: Dansens Hus.
DANSENS HUS 24/10 20.00

13 oktober, 2009

Gob Squad





photo david baltzer


Gob Squad (de/uk)
Engelsk-tyska konstnärskollektivet Gob Squad
intresserar sig för vad teater är, dess unikum.
Kanske är det just du, din närvaro i rummet
som gör mediet intressant? Gruppen bildades
1994 och har sedan dess gjort teater, musikal,
performance eller blandat in film till vad de själva
kallar »weird happenings«. Gob Squad ingick i
förra årets stora projekt Giessen Syndromet.


GOB SQUAD’S KITCHEN
(YOU’VE NEVER HAD IT SO GOOD)
Andy Warhols inflytande på samtidens konst och kulturliv är
i det närmast bedövande. Man kan knappast skapa konst utan
att hamna i Warhols kök, eller fabrik. Han skapade nya arbets-
metoder, öppnade konstbegreppet, skapade fantastisk konst
och förstörde alltihop samtidigt. Hur skall andra konstnärer
förhålla sig till detta? Gob Squad gör ett försök att kliva in i
Warhols filmer konkret, på scenen. Resultatet blir fenomenal
teater med dig som medaktör.

KULTURHUSET 24/10 18.00, 25/10 16.00


Photo Nina Thielicke

WHO ARE YOU WEARING?
In i Gob Squad’s maskineri stoppas popkonst, populärkultu-
rella fenomen och amerikanska kultfilmer. I denna perfor-
mance är mötet med publiken centralt. Vi kan inte avslöja
innehållet. Being there is the whole point!


DANSENS HUS 23/10 18.00

26 september, 2009

Rodrigo Garcìa



Rodrigo Garcìa (es)
Garcìa är en av de mest prominenta dramatikerna
i Spanien och internationellt. Men hans egna
uppsättningar lever ett eget liv i förhållande till
de hyllade dramerna med titlar som: Conocer
Gente, comer mierda (Meet People, Eat Shit)
(1999), Haberos quedado en casa, capullos
(You Should Have Stayed at Home Idiots)
(2000), Aftersun (2001) och Compré una
pala en Ikea para cavar mi tumba (I Bought
a Shovel in Ikea to Dig my Grave)(2002).
Garcìa, uppvuxen i Argentina, gör teater
som liknar performance. Han projicerar texter
på väggen istället för att låta skådespelarna
uttala replikerna. Hans provokativa teatergrupp
heter La Carnicería Teatro, slakteriteatern. 2009
belönades han med Prix Europe Nouvelles
Réalités Théâtrales—Europas finaste teaterpris.



APROXIMACIÓN A LA IDEA
DE DESCONFIANZA
I Aproximación a la idea de desconfianza (Approaching the
idea of distrust) utför aktörerna handlingar, hissnande bilder
nära surrealismen men med högst aktuella politiska sentenser.
Pas de deux med hönor, nakna kroppar insmorda i honung
och en hel skock blodiga människor i en blöt hög mitt på sce-
nen. Starka provocerande bilder—stor scenisk poesi av en av
Europas största teaterpersonligheter.

23 september, 2009

Fanny & Alexander

Här presenterar jag programmets alla gästspel ett i taget:




Fanny & Alexander är en välrenommerad
teatergrupp från Ravenna i nordöstra Italien.
Gruppens konstnärliga kärna består av regissören
Luigi de Angelis och dramaturgen Chiara
Lagani. De har ett mycket säreget bildspråk
som hör hemma lika mycket i modets och
konstens värld, som hos teatern. I Fanny &
Alexanders arbetsmetod ingår att djupdyka i
ämnen i fleråriga studier. Vi introducerar dem
med två föreställningar. Varav en helt ny.

NORTH
Näst sista delen i en större cykel kring filmen Trollkarlen från
OZ (versionen från 1939 med Judy Garland). Avstampen är
denna gång den snälla häxan från norr. (Ni minns kanske
att Dorothy råkade döda den onda häxan från öst när huset
kraschlandade?) Föreställningarna East, South, är redan ska-
pade, även Disconsert for Dorothy, HIM, Kansas.

DRAMATISKA INSTITUTET 29/10 20.30 , 30/10 20.45

EMERALD CITY
Emerald City som är föreställningen om Smaragdstaden, sta-
den där Trollkarlen OZ bor. I Fanny & Alexanders tolkning är
trollkarlen samma som i HIM, dvs, en liten Hitlergubbe…

DRAMATISKA INSTITUTET 30 –31/10 19.00

18 september, 2009

Heine Røsdal Avdal & Yukiko Shinozaki (be/no)

Här presenterar jag programmets alla gästspel ett i taget:



Heine Røsdal Avdal presenterades på 2006 års
festival och var med deepblue på TUPP på Uppsala
stadsteater. Avdal och deepblue undersöker mötet
mellan föreställning och publik. Vems fantasier
behandlas, hur kan man skapa möten. I Avdals
verk finns ofta en present, en överraskning.



FIELD WORKS
Field Works är en platsspecifik performance för en åskådare i
taget. Avdal och Shinozaki undersöker denna gång opersonli-
ga rum som är förknippade med marknadsekonomin. Det kan
vara ett kontor, konferenssal eller som här—ett hotellrum.
Varje plats får sin egen samling rörelsematerial.
Hur kan dansaren och åskådaren absorbera ett system
lika mycket som de själva blir absorberade av systemet i sig?
Detta är en exlusiv förpremiär.

CLARION HOTEL STOCKHOLM
27 – 31/10 M–F 15.00 – 21.00, L 12.00 –18.00
1 PERSON/HALVTIMME

deepblue

17 september, 2009

16 september, 2009

Nu närmar sig festivalen

Jag är nyss hemkommen från Island och en liten fin festival som heter Lókal. Jag har massor att berätta men nu är fullt fokus på vår egen stora, magnifika festival här hemma. I dag kom affischen. Vi skickar iväg pressmeddelanden och jag bjuder in internationella kollegor.

ps
Markera den 2 oktober i kalendern. (17-19) Då har vi ett event på Dansens Hus där vi går igenom programmet och bläddrar i den då pinfärska tidningen. Vi bjuder på bubbel.
ds

18 augusti, 2009

Den första hälsningen till Ono.


Det var till minne av atombomberna 1945 en demonstration på Norrmalmstorg.

Den första hälsningen till Ono (2)


Plats: Norrmalmstorg 6 Aug 2009. På bilden: Emelie Johansson.

homage till Yoko Onos Cut Piece

Daniel Andersson genomförde sin andra homage till Yoko Onos Cut Piece. Denna gång med Andrea Svensson i rött och svart, inte vitt. Detta skedde på PP och WISPs kväll i Kulturfestivalens bar. Festens tema var lek och skoj. Hela havet stormar, tipspromenad, hopprep och fiskdamm. Mycket lyckat och kul, men med denna mycket seriösa och farliga performance som kontrast blev det allvarliga ännu allvarligare och det skojiga - skojigare.
Foto: Jonas Jörneberg.

Drodesera

Festivalen hittar ni här.

Cosmesi imponerade stort på mig.





Mitt i bland alperna har man byggt en tältstad med bar, restaurant, Kaffebar osv

I FIES pågick festivalen Drodesera.


Har en bild från en scenisk installation av hyllade Santasangre.






En promenad mot FIES


I ett nedlagt elverk har 5 scener byggts.

05 augusti, 2009

Ny titel i Biblioteket



Romeo Castelluccis storverk i tre delar: Inferno, Purgatorio, och Paradiso ur Dantes Gudomliga Komedi. Den har spelats på de största festivaerna men läggs nu ner på grund av en tragisk olycka där en av Societas Raffaello Sanzios tekniker omkom. Således kommer aldrig detta verk visas i Sverige. Sorgligt nog. Men nu har vi chansen att se en fantastisk filmatisering.

Arte har producerat den

Här är Raffaellos hemsida


31 juli, 2009

Drodesera


En fantastisk liten festival i norra Italien. I år med tema nordens ljus.

25 juni, 2009

In-Presentable

Nu är jag i Madrid på en liten festival som kallas In-Presentable som äger rum i ett märkligt kulturcenter i centrala Madrid som heter La Casa Encendida. Stället är udda eftersom det ser ut som en bank. Man saknar egentliga scener men man har en inglasad innergård och en mängd konferensrum och gallerier. Initiativet är helt privat och alla pengar kommer från en – bank. Så ur ett svenskt perspektiv är allt lite konstigt. Festivalen har pågått sedan 2003 (lika länge som Perfect Performance) men här har man en festival varje år, således är detta sjunde upplagan. Är man superintresserad finns de första fem åren presenterade i en bok med medföljande DVD. (se tidigare bloggpost) Det som gör just den här festivalen intressant är curatorn Juan Domínguez. Han är själv konstnär och har en tydlig agenda med sin festival. Han vill odla en scen i Madrid och Spanien med samtida experimentell scenkonst. Begränsningen är att han är en del av en konstnärig riktning som mer eller mindre dominerar programmet på festivalen. Mårten Spångberg, Mette Ingvartsen, Xavier Le Roy, Bojana Cjevic, osv. Vi pratar konceptuell dansperformance. Förvisso har detta fält varit ett av de mest expansiva sedan mitten av nittiotalet men synsättet blir i längden lite trångt.

Men denna festival eller satsning är ett av de mer lyckade eftersom de har en tydlig vilja, en klar agenda och dessutom placerat sig så att man egentligen inte presenterar ”kvalitet” eller produkter utan sökande, experiment och processer så man slipper hela den tyngande diskussionen om vad man presenterar och varför. Antingen är du intresserad eller inte. Klart så.

Jag är intresserad och spenderar en vecka här med tre föreställningar om dagen och en massa diskussioner. Detta år är fokuset på ett projekt lett av Xavier Le Roy kallat ”Six month in one location”.


http://www.facebook.com/event.php?eid=93971802349


http://www.in-presentable.com/

16 juni, 2009



Biljetterna är nu släppta. Programmet är osannolikt bra.

12 juni, 2009

Action Painting


På Salong Giraff igår bjöd Bogdan & Carina på Action Painting workshop. I en inplastad bur släpptes publiken in en och en för att få testa på den hederliga gamla formen med rötter tillbaka före happenings. Kladdigt snabbt och ofta snyggt faktiskt. 

09 juni, 2009