Fanny & Alexander

På festivalen hade det italienska teaterkompaniet med namn efter Bergmans film premiär på stycket East, på Drodesera spelades även Kansas och stycket Him. Alla ingår i den större cykeln om Trollkarlen från Oz. Det är verkligen ett intressant kompromisslöst projekt som gruppen gör och Perfect Performance kommer nästa år ha världspremiären på North. Den sista och avslutande delen i detta imponerande projekt.

Jag tog en bild av en vacker scen. Den lilla mobila spelplatsen föreställer ett rum på ett konstmuseum. På väggen hänger fyra olika berömda kvinnoporträtt. Vi blir vittnen till en kvinna, i Dorothys klänning från den klassiska filmen om Oz, och hennes förvirring, i crescendot börjar tavlorna snurra i våldsam fart. En otroligt vacker bild av en inre cyklon.

Francesca Grilli

Francesca Grilli: La seconda conversazione, den andra konversationen.

I en magisk skogsglänta dyker tre svartklädda typer upp. De tecknar alla teckenspråk och gesterna är tydliga, det ser ut att presentera var sin kärlekssång. En liten, pärla om tystnad och skönhet. Francesca Grilli är en ung och ny . Hon konstutbildad och det märks i de konceptuella styckena... Ett namn att föjla.

Titeln på festivalen är "Vi är en familj" och den länkar festivalen direkt till en italiensk diskussion om familjens status. Just nu ifrågasätts kyrkans rätt att diktera hur en familj skall se ut. Homosexuella äktenskap kan man bara glömma här. Men det är ett faktiskt påstående också. Festivalen har funnits i 28 år och drivs av man, hustru och dotter. Vilket ger Drodesera en högst personlig prägel. Men titeln påstår också att det alternativa teatersamfundet med grupper som Raffaello Sanzio, Fanny & Alexander. Clandestino, Motus och yngre tillskott som Fransesca Grilli också är en sorts familj. På årets festival syns många nya namn länkade till deras nya residensprogram Fies Project där man ger unga talanger en chans att utveckla sig i denna fantastiska miljö. Kända namn på festivalen är bland annat: Abbatoir Fermé och Linda Adami!

I den lilla alpbyn Dro har en familj byggt om ett vattenkraftverk där de har residens och en årlig veckolång festival. Min dag var överfull och jag hann med 5 föreställningar.

Drodesera festival

En riktigt bra liten italiensk festival.

Hemsida

Det utlovade programmet

http://www.perfectperformance.se/index.asp?subDir=doc&click=118&preview=true

The Perfect library

Hepp

Sommar

The Perfect library

Program snart ute

Sista handen läggs nu innan semestern på höstens stora projekt Giessen syndromet.
Gästspel, seminarier, workshops och fester, filmvisningar. Hela hösten. Snart är allt klart...

Dröm om Baktruppen

I natt drömde jag om att jag såg en föreställning av norska Baktruppen. Jag minns inte allt, sällan kommer jag ihåg drömmar. Jag vet att jag fick sura blickar från Jørgen Knudsen, en av medlemmarna i gruppen, och en otroligt trevlig kille. Men han glor på mig för att jag dricker ur en ölsejdel som uppenbart är rekvisita. Jag ställer den åt sidan. I en annan sekvens av drömmen, i slutet av föreställningen, kommer kvigor in i rummet. Lokalen är nu inte längre den kaféscen från innan, utan mer en industrilokal. Här finns tv-apparater uppställda som fond. In kommer bökande kor. De puttar undan mig i publiken - de ser liksom inte skillnad på dom och oss. På aktörer och publik. För dem är vi en skock folk. Nästa grej jag minns är att vi sjunger allsång - inför en TV - en kareoketext. Jag tror att vi sjunger för korna.


Baktruppen i virtuell form

Dramaten fuskar

DN har krigsrubriker i dag. Fiende: Dramaten. Vapen: fusk. Dramaten har fuskat genom att räkna med fribiljetter i sin statistik, (märkväl redan dåliga statistik). Jag läser två olika saker. Ett: en enorm nyhetstörst, drevtendenser och okunnighet. What's new? Två: Sparka på den som ligger, chefen är kickad, Stadsteatern på en tunnelbanestations avstånd, hyllas. Dramaten sågas och skådespelare flyr och kissar. What's new?
Det som borde vara i fokus är hur viktigt det tycks vara med utsålda hus. Visst ok, det är bra med publik, men rumpor i stolar får inte ta över mer komplicerade kvalitetsbegrepp. Vad är egentligen bra teater? Om det dras fulla hus? Just nu tycks det vara norm, allt mäts på samma sätt som bostadspriserna: Utbud och efterfrågan. Köper inte folk biljetter är teatern onödig. Alltså är den givna försvarsmekanismen: Se till att det ser ut som om folk vill ha oss...
DN gör likadant. I ett annat uppslag i samma tidning ser vi hur många som läser DN. Men det står inte hur många rabatterade prenumerationer och gratisprenumerationer som räknas in. Jag lovar att det går och hitta en och annan oläst tidning som räknas med i statistiken. Spelar roll. Alla myglar. Alla. Kolla Dansens hus, Stadsteatern, Berwaldhallen eller Råsunda. Mäklarna också. Alla fuskar.
Vi måste ändra betydelsen av dessa siffror. De kan inte vara vår måttstock för konstnärlig kvalitet. Vi måste göra viktig teater av andra anledningar. Och ha bra med publik, som det händer något med...

läs dn här

The Perfect library

Jan Lauwers och Needcompany

The Perfect library

The Perfect library

Husgud (Heiner Müller)

"Jag har ett enda behov när jag skriver: att ösa upp så mycket att folk inte vet var de skall börja, och det tror jag också är det enda riktiga. Frågan är hur teatern ska nå dithän. Hur man upphäver det som t.o.m. Brecht uppfattade som en lag: att presentera en sak i sänder. Idag borde man presentera så många angreppspunkter som möjligt på samma gång, så att folk blir tvungna att välja."(1975)
Vilken hjälte.