22 februari, 2009
21 februari, 2009
Utsidan av Trobleyn
Tanken är att använda den gamla övergivna teatern som repetitionssal men Jan Fabres nya stortverk visar att lokalerna lämpar sig utmärkt för en stor publik. Jag tog en bild från bakgården in i baren och foajén.
20 februari, 2009
Nature på P.A.R.T.S
Nature Theater of Oklahoma lät P.A.R.T.S studenterna klampa rakt över en klassiker. Måsen av Tjechov. Starkaste partiet var en adrenalinstinn manifestdel där dansarna skrek ut sina lustar i en spegelkoreografi. Smart är bara förnamnet.
På besök hos P.A.R.T.S
Jag vet inte om de unga dansarna på Anne Teresa De Keersmakers skola P.A.R.T.S vet hur lyckligt lottade de är. Bara det faktum att skolan ligger i Bryssel är en fördel. Det ingår i deras verksamhet att se mycket scenkonst. Jag gick förbi en anlagstavla där det stod vad som var ordinarie föreställningar för dem: Rosas, förstås, Abattoir Fermé, Tg Stan och så vidare.
Men det är inte bara därför de är lyckligt lottade. Jag är här för att titta på redovisningarna av deras teaterblock. I fem veckor har de tagit en kurs i teater och deras handledare är Frank Vercruyssen från Tg Stan, Pavol Liska och Kelly Cooper från Nature theatre och Oklahoma (New York) och Tiago Rodrigues, en portugisisk skådespelare/ regissör. Snacka om utbildning.
Jag såg igår tre olika klasser och kommer på mig själv att tänka framåt. Tre av dem är svenskar, och en norrman som bor i Stockholm. Jag ser fram emot en ljus framtid för svensk scenkonst.
Ur förra avgångsklassen har vi Robin Jonsson - håll ett öga på honom. På TUPP i Uppsala är två av akterna av ex P.A.R.T.S-studenter: Mette Ingvartsen och Heine Rosdal Avdal.
Att sen skolan delvis är uppbyggd kring kompaniet Rosas är mindre intressant ur mitt perspektiv.
11 februari, 2009
Programmet till TUPP
Här kommer en förhandstitt på programmet till TUPP i Uppsala.
”COUNTY OF KINGS (The beautiful Struggle)” av Lemon (90 min) 15+18/4
Lemon från Brooklyn hittade i poesin en väg ut ur ett kriminellt liv. Han har genom tv-serien Def Poetry Jam (på HBO) blivit en internationell stjärnpoet. Lemon är idag erkänd som en av världens bästa poetry-slam poeter. "County of Kings" är en självbiografisk föreställning som hade premiär i januari i New York på Public Theatre. Detta blir Europa-premiär.
”IT'S IN THE AIR” av Mette Ingvartsen (60 min) 15+16/4
Danska koreografen Mette Ingvartsens föreställningar är poetiska, smarta och enastående. I hennes senaste stycke från 2008 täcks scenen av två stora trampoliner. Två personer studsar, säger inte ett ord. Räcker det för att fängsla en publik? Ja, och mer därtill.
”50/50” av Mette Ingvartsen (35 min) 17/4
50/50 är Ingvartsens succé-stycke som redan turnerat hela världen, ett hisnande solo mittemellan Deep Purple och Butoh.
”HIM” IF THE WIZARD IS A WIZARD YOU WILL SEE... av Fanny & Alexander (100 min) 16/4
Italienska kompaniet Fanny & Alexander från Ravenna grundades av dramaturgen Chiara Lagani och regissören Luigi de Angelis. De skapar föreställningar i stora cykler. ”Him” är första fristående delen (av 9) i teaterserien som kretsar kring ”Trollkarlen från Oz”. Här möter vi en liten diktator som tvångsmässigt ljudsätter hela den klassiska musikalen. Skandinavien premiär.
”YOU ARE HERE” av deepblue (60 min) 18/4
Det belgiska kompaniet deepblue består av en norrman, en japanska och en belgare. De har med sina underfundiga föreställningar lyckats hitta en nisch där publiken välkomnas in i experimenten på ett sällan skådat genröst vis. ”You are here” handlar om dig i publiken.
”JERK” av Gisele Vienne (60 min) 17/4
Franska Vienne är scenkonstens stora sensation. Den unga regissören/koreografen/dockmakaren Vienne litar på sin publik. Hon litar på att du orkar kliva in i en ond värld. Grymt, vackert och osannolikt bra skådespeleri.
”SIGHT IS THE SENSE THAT DYING PEOPLE TEND TO LOSE FIRST” av Tim Etchells (60 min) 16+17/4
Tim Etchells är en av de stora teaterförnyarna. Han har med sin grupp Forced Entertainment tänjt gränsen för vad teater kan vara. ”Här och nu” är hans ledord. Detta är hans senaste stycke skapat för den amerikanske skådespelaren Jim Fletcher. Första gången i Skandinavien.
Dessutom:
Leif Elgren
En Su-En-kväll
En Institutet-kväll
En kväll med Matti Kallioinen och Clara Diesen
Klubbar, seminarier...
04 februari, 2009
03 februari, 2009
Tågfunderingar
Jag undrar ju varför vi har så få festivaler i Sverige. Vi får se vad kulturutredningen tänker. Jag gör just nu programmet till den sista Perfect Performance, i alla fall i sin nuvarande form. Det kommer att bli en grym festival. Dessutom gör jag TUPP i Uppsala, redan nu i april.
Jag sitter på ett skuttande regionaltåg mot Uppsala, just när jag skriver detta. Vi står på perrongen till Märsta-station.
Frågan som jag funderar på på vägen är alltså varför just scenkonstfestivaler blivit en bristvara i Sverige. Musik och film-festivaler finns det gått om men just de som dedikerat innehållet till teater, dans och performance finns knappt. (MADE Umeå, Perfect Performance, och snart Bergman i Stockholm, Göteborgs Dans och Teaterfestival i Göteborg och ett par mindre performance-festivaler). Man kan argumentera ekonomi: Det finns inga pengar, (vilket är huvudorsaken till att jag slutar med PP), men det räcker inte. Titta på TUPP tack vare att vi finns inom ramen för en institution ökar chanserna att få loss pengar, samarbeten osv. Läs nu inte detta som gnäll, utan som en möjlighet. Uppmana alla institutioner att dedikiera en del av sin repertoar till festivaler! Bjud in andra att lägga programmen. Vips kan Sverige ha en massa små kvalitetsfestivaler, liknande TUPP eller PP eller något helt annat.
Nu är vi i Knivsta och jag skall börja avsluta.
Jag vill återigen uppmana er att rikta blicken mot Belgien. Även på detta område är detta ett föregångsland. Gå in på Kaaitheaters hemsida. Klicka på länken festivaler. Detta är en gästspelscen för scenkonst, med ett digert program året runt (som Dansens Hus, men inte genrebundet.) Även om de har en mängd gästspel och en enorm festival i Bryssel som KunstenFestivaldesArt finns det plats för en mängd småfestivaler (små för dem). Snart drar Performatik med ett makalöst bra program, tex.
Nu är det dags att kliva av i Uppsala jobba lite.
28 januari, 2009
23 januari, 2009
22 januari, 2009
13 januari, 2009
Good news and some bad
Nu händer det många saker samtidigt på Perfect Performance. Den nya festivalen i Uppsala: TUPP, som jag tagit initiativet till, tar form och kommer att bli intensiv, tydlig, förvirrande och riktigt, riktigt bra. Programmet är snart klart. (TUPP är Uppsala stadsteaters nya internationella satsning. 15 - 18 april.) Samtidigt jobbar vi med Perfect Performance programmet inför oktober. Det kommer bli den bästa festivalen hittills med bra namn och tunga föreställningar på Dansens hus, Teaterhögskolan och DI, mfl. 23-31 oktober. Temat i år är: Teater. Bergmanfestivalen sker på Dramaten i juni, jag är med på ett litet hörn där också. 2009 ser ut att bli ett bra år för internationell teater och andra konstigheter!
Det mindre roliga är att vi får lov att lägga ned flaggskeppet Visslingar & Rop. Det blir ett sista nummer nu i vår. Kulturrådets referensgrupp är inte överens med oss. Vi tycker att forumet behövs, men de tycker inte det.
Och som på nyheterna så skall man ju alltid avsluta i dur. The Perfect Library blir nu mer, fler titlar och mer virtuellt. Tack vare programvaran Delicious Library kan man nu kolla igenom böcker, dvder på nätet: The Perfect Library.
Detta är nu bara början. Titlarna fylls på hela tiden, svenska titlar är inte med än och inga dokumentations DVD:er... Men ändå!
Vill man se, eller läsa får man boka en tid sitta här...
22 december, 2008
04 december, 2008
Getrude Stein - ett friskt källvatten
I helgen var jag "moderator" på MIT-DEMO. En plattform i Malmö, initierat av skandalteatern Institutet, för möten och diskussioner med konstnärer ur olika sammanhang. De inbjudna grupperna visade ofärdiga stycken, (vad är egentligen en färdig föreställning?) man pratade och drack öl. Ett trevligt och viktigt upplägg. Att man sedan kallar sammanhanget för en festival, får man ta med en nypa salt. Men att tvinga på ett tung filosofifilt med Zisek och Lacan på och temat Real Action gjorde tillställningen lika förtryckande som förvirrande.
Kanske är det därför den danska forskaren Laura Schultz föreläsning om Gertrude Stein som grund för begreppet postdramatisk teater framstod som ett glas friskt källvatten i öknen?
Gertrude Stein var, för dem som inte vet, en centralfigur i det tidiga avantgardet. Hon förknippas lättast med litteraturen och konsten eftersom hon skrev både biografier om nu kanoniserade konstnärer (Picasso), romaner, poesi och till och med kokböcker. Och Schultz kallar henne för den felande länken i den moderna teatern. Jag har i och för sig svårt att smälta det eftersom man på ATW använt henne som grund för begreppet postdramatisk teater. Att Wooster Group och Robert Wilson sätter upp hennes stycken är förstås ytterligare tecken på tyngd. Men lik förbannat, läs hennes texter, själv skall jag nu djupdyka i Steins universum fullt av ordlekar, filosofi, och kanske framförallt, ett då helt nytt sätt att betrakta läsaren/publiken som medskapare till verken. Old news? Visst. Samtida? Hell yes!
Play, play every day, play and play and play away, and then play
the play you played to-day, the play you play every day, play it
and play it. Play it and remember it and ask to play it. Play it, and
play it and play away. Certainly every one wants you to play,
every one wants you to play away, to play every day, to play and
play, to play the play you play every day, to play and remember it
and ask to play it and play it and to play away and to play every
day and to-day and all day. That’s the way to play, to play every
day....
(1911).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
